The best companion that never bores
Surah An-Nazi'at ( Those who Pull Out )

Svenska

Surah An-Nazi'at ( Those who Pull Out ) - Aya count 46

وَٱلنَّٰزِعَٰتِ غَرۡقٗا ﰀ ﴿١﴾

VID STJÄRNORNA som stiger [över horisonten] för att [sedan sjunka och] försvinna,

وَٱلنَّٰشِطَٰتِ نَشۡطٗا ﰁ ﴿٢﴾

som rör sig i jämna och stadiga banor,

وَٱلسَّٰبِحَٰتِ سَبۡحٗا ﰂ ﴿٣﴾

som svävar med lätthet [genom rymden],

فَٱلسَّٰبِقَٰتِ سَبۡقٗا ﰃ ﴿٤﴾

som passerar varandra [i sina kretslopp]

فَٱلۡمُدَبِّرَٰتِ أَمۡرٗا ﰄ ﴿٥﴾

och som ger fasta hållpunkter [för människornas liv].

يَوۡمَ تَرۡجُفُ ٱلرَّاجِفَةُ ﰅ ﴿٦﴾

[TÄNK PÅ] den Dag då [jorden] skall skälva i ett väldigt skalv,

تَتۡبَعُهَا ٱلرَّادِفَةُ ﰆ ﴿٧﴾

följt av ännu ett [skalv],

قُلُوبٞ يَوۡمَئِذٖ وَاجِفَةٌ ﰇ ﴿٨﴾

och då allas hjärtan skall bulta av fruktan

أَبۡصَٰرُهَا خَٰشِعَةٞ ﰈ ﴿٩﴾

[och] allas blickar vara naglade vid marken!

يَقُولُونَ أَءِنَّا لَمَرۡدُودُونَ فِي ٱلۡحَافِرَةِ ﰉ ﴿١٠﴾

[Om detta] säger de: "Skall vi återställas i vårt ursprungliga skick,

أَءِذَا كُنَّا عِظَٰمٗا نَّخِرَةٗ ﰊ ﴿١١﴾

sedan våra ben förmultnat?"

قَالُواْ تِلۡكَ إِذٗا كَرَّةٌ خَاسِرَةٞ ﰋ ﴿١٢﴾

[Och] de fortsätter: "På denna återkomst skulle vi förlora!"

فَإِنَّمَا هِيَ زَجۡرَةٞ وَٰحِدَةٞ ﰌ ﴿١٣﴾

Ett enda dån [skall höras]

فَإِذَا هُم بِٱلسَّاهِرَةِ ﰍ ﴿١٤﴾

och de [döda och begravda] skall stå där, fullt vakna!

هَلۡ أَتَىٰكَ حَدِيثُ مُوسَىٰٓ ﰎ ﴿١٥﴾

HAR DU hört berättelsen om Moses?

إِذۡ نَادَىٰهُ رَبُّهُۥ بِٱلۡوَادِ ٱلۡمُقَدَّسِ طُوًى ﰏ ﴿١٦﴾

Det hände sig att hans Herre ropade till honom i den heliga dalen Tuwa [och sade]:

ٱذۡهَبۡ إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ ﰐ ﴿١٧﴾

"Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod -

فَقُلۡ هَل لَّكَ إِلَىٰٓ أَن تَزَكَّىٰ ﰑ ﴿١٨﴾

och säg [till honom]: ”Vill du bli renad [från synd]?

وَأَهۡدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخۡشَىٰ ﰒ ﴿١٩﴾

Vill du att jag visar dig vem din Herre är – så att du kan frukta Honom?'”

فَأَرَىٰهُ ٱلۡأٓيَةَ ٱلۡكُبۡرَىٰ ﰓ ﴿٢٠﴾

Och [Moses begav sig till Farao och] visade honom [Guds] största tecken.

فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ ﰔ ﴿٢١﴾

Men [Farao] kallade honom lögnare och ville inte lyssna till honom.

ثُمَّ أَدۡبَرَ يَسۡعَىٰ ﰕ ﴿٢٢﴾

Därefter vände han Moses ryggen och gick

فَحَشَرَ فَنَادَىٰ ﰖ ﴿٢٣﴾

för att samla [sina styrkor]

فَقَالَ أَنَا۠ رَبُّكُمُ ٱلۡأَعۡلَىٰ ﰗ ﴿٢٤﴾

och sade: "Jag [och ingen annan] är er högste Herre!"

فَأَخَذَهُ ٱللَّهُ نَكَالَ ٱلۡأٓخِرَةِ وَٱلۡأُولَىٰٓ ﰘ ﴿٢٥﴾

Och Gud gav honom hans straff såväl i det kommande livet som i denna värld och gjorde honom till ett varnande exempel [för eftervärlden].

إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَعِبۡرَةٗ لِّمَن يَخۡشَىٰٓ ﰙ ﴿٢٦﴾

I detta ligger helt visst en lärdom för dem som står i bävan [inför Gud].

ءَأَنتُمۡ أَشَدُّ خَلۡقًا أَمِ ٱلسَّمَآءُۚ بَنَىٰهَا ﰚ ﴿٢٧﴾

VAR DET en svårare uppgift att skapa er än att skapa den himmel som Han har byggt?

رَفَعَ سَمۡكَهَا فَسَوَّىٰهَا ﰛ ﴿٢٨﴾

Han har rest dess valv och format det [med hänsyn till den uppgift det skall fylla];

وَأَغۡطَشَ لَيۡلَهَا وَأَخۡرَجَ ضُحَىٰهَا ﰜ ﴿٢٩﴾

Han har höljt dess natt i djupt mörker och låtit dess morgon framträda i klart ljus.

وَٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ ذَٰلِكَ دَحَىٰهَآ ﰝ ﴿٣٠﴾

Och efter detta har Han brett ut jordens yta

أَخۡرَجَ مِنۡهَا مَآءَهَا وَمَرۡعَىٰهَا ﰞ ﴿٣١﴾

och låtit dess vatten komma i dagen och dess ängar och beteshagar [frodas]

وَٱلۡجِبَالَ أَرۡسَىٰهَا ﰟ ﴿٣٢﴾

och förankrat bergen;

مَتَٰعٗا لَّكُمۡ وَلِأَنۡعَٰمِكُمۡ ﰠ ﴿٣٣﴾

[allt detta har Han gjort] till nytta för er och er boskap.

فَإِذَا جَآءَتِ ٱلطَّآمَّةُ ٱلۡكُبۡرَىٰ ﰡ ﴿٣٤﴾

OCH när den Dag kommer då allt omstörtas,

يَوۡمَ يَتَذَكَّرُ ٱلۡإِنسَٰنُ مَا سَعَىٰ ﰢ ﴿٣٥﴾

den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot

وَبُرِّزَتِ ٱلۡجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ ﰣ ﴿٣٦﴾

och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se -

فَأَمَّا مَن طَغَىٰ ﰤ ﴿٣٧﴾

då skall han som alltid överskred [Guds bud]

وَءَاثَرَ ٱلۡحَيَوٰةَ ٱلدُّنۡيَا ﰥ ﴿٣٨﴾

och som valde det jordiska livet [framför evigheten],

فَإِنَّ ٱلۡجَحِيمَ هِيَ ٱلۡمَأۡوَىٰ ﰦ ﴿٣٩﴾

[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse!

وَأَمَّا مَنۡ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِۦ وَنَهَى ٱلنَّفۡسَ عَنِ ٱلۡهَوَىٰ ﰧ ﴿٤٠﴾

Men den som bävade vid tanken att en Dag stå [till svars] inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär

فَإِنَّ ٱلۡجَنَّةَ هِيَ ٱلۡمَأۡوَىٰ ﰨ ﴿٤١﴾

skall [få se att] paradiset är [hans] slutliga bestämmelse.

يَسۡـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلسَّاعَةِ أَيَّانَ مُرۡسَىٰهَا ﰩ ﴿٤٢﴾

DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma.

فِيمَ أَنتَ مِن ذِكۡرَىٰهَآ ﰪ ﴿٤٣﴾

Hur skulle du kunna säga något om detta?

إِلَىٰ رَبِّكَ مُنتَهَىٰهَآ ﰫ ﴿٤٤﴾

Ingen annan än din Herre vet när den [Yttersta stunden] till sist skall komma.

إِنَّمَآ أَنتَ مُنذِرُ مَن يَخۡشَىٰهَا ﰬ ﴿٤٥﴾

Du [Muhammad] är bara varnaren som skall varna dem som fruktar denna [Stund].

كَأَنَّهُمۡ يَوۡمَ يَرَوۡنَهَا لَمۡ يَلۡبَثُوٓاْ إِلَّا عَشِيَّةً أَوۡ ضُحَىٰهَا ﰭ ﴿٤٦﴾

Den Dag då de får uppleva den, [skall det förefalla dem] som om de inte hade tillbringat mer än en afton eller en morgon [på jorden].